Tokiz

Efter att jag hade bloggat samma kväll vi åkte in på BB gick jag runt här hemma och stökade på litegrann men ringde ganska snart till förlossningen eftersom jag blev förvirrad av att jag "endast" hade mensvärk men som var regelbundna och ganska täta (4 min). BM jag pratade med tyckte att jag lät så lugn och eftersom jag kunde prata under värkarna samt att det ev bara var förvärkar var det lugnt och vi bestämde att jag skulle vara hemma så länge jag kunde. Jag lade på luren och reste mig för att gå och städa klart då en riktig värk kom. Jag hann knappt klocka värkarna då de bara avlöste varandra (1 min intervall) så efter fyra stycken övervägde jag att väcka Fredde som hoppade upp ur sängen. Jag fixade i ordning mig själv medan Fredde väckte Mollie, klädde Mollie, Packade en väska till Mollie, bar ut Mollie samt väskorna till bilen. Just när jag skulle gå ut genom ytterdörren kom jag på att jag skulle ringa mamma så jag ringde och frågade om hon skulle med till stan och föda barn och det ville hin minsann!=). Vi pratade och skrattade i bilen medan värkarna avlöste varandra. Jag förvarnade mamma att det kan hända att det bara är förvärkar och att vi förmodligen kommer att bli hemskickade men hon lugnade mig och tyckte att det var bra att vi skulle åka in och kolla iaf! Vi åkte till min pappa i stan och lämnade Mollie (jag förklarade att vi bara skulle åka till doktorn och plocka ut bebisen men att vi skulle hämta henne senare på dagen (klockan var nu 01.40). Vi brummde vidare till BB och jag försökte få Fredde att ställa bilen på en parkering så långt bort som möjligt för att jag ev skulle hinna öppna mig lite innan vi kom upp på förlossningen men F ställde sig relativt nära entren ändå. Aja, jag skulle promt ta trapporna för att få fart på det hela och hela vägen upp till plan 6 förklarade jag för Fredde och min mamma att det kändes som om jag skulle tappa bebisen och vi skämtade om att det ju var tur att jag hade byxor på mig iaf som skulle fånga upp bebisen. Väl uppe på BB (vid 02.00) möts vi av den BM jag nyligen hade pratat med så jag ursäktade mig för att jag trots att jag hade lovat att hålla mig hemma så länge som möjligt kom in redan nu. Vi fick komma in på ett rum och hon undersökte mig genast samt förklarade att jag var öppen 5 cm. "Jaha så jag behöver inte åka hem igen då?" frågade jag snopet och BM skrattade och förklarade att det skulle jag då rent inte få!. Jag förklarade att jag inte hade så ont så jag behövde varken lustgas eller ryggbedövning ev senare kanske lustgas. Jag blev superglad och vi i princip skrattade oss igenom den första timmen i förlossningssalen tills BM undersökte mig igen - öppen 8 cm. Det här var ju en lätt match både sa och tänkte jag så jag tog lite lustgas som en belöning till mig själv (det var då som förlossningen blev riktigt rolig...och snurrig!).I en dimma av lustgas förklarade jag för BM att jag ville bada för det hade jag sett minsann sett på "livet på BB". BM tappade upp ett bad men när jag insåg att min kära vän lustgasen inte fick följa med in på toaletten ville jag hellre sitta och guppa på en pilates-boll för det hade jag minsann också sett på "livet på BB". Efter en stund blir jag undersöt igen - öppen 10 cm och BM sticker med fingret hål på hinnorna *Poff* - krystvärkarna startar genast och jag ångrar mig över att ha valt bort epiduralen (Vilket jä*la tryck) Nu var förlossningen genast inte rolig längre. Efter några krystar är hon äntligen ute 04.24 den 27/2-11=)

Efter en dag med spring i stàn i trappor (speciellt de långa på CK) sitter jag nu här med ca 4 min mellan värkarna (förvärkar eller förlossningsvärkar - i dont know!). Under trappspringningen fick jag liknande mensvärk som har hållit i sig från ca 14-tiden idag och hela kvällen. Jag somnade i soffan vid 23-tiden och vaknade halvtimmen efter av en kraftigare mensvärk. Jag tog två alvedon och lade mig för att sova (Läs: Försökte sova!) men gav efter ett tag upp och tappade istället upp ett bad. Efter en stund med kraftig ihållande mensvärk och oregelbundna värkar fick jag nog och gick upp. Så...nu sitter jag här i datarummet och klockar värkar via varktimer medan Fredde som fick sovmorgon imorse sussar sött (själv steg jag upp 06.30, det kan bli en lååång natt!).

Puss och kram!

Jag har varit rätt knäckt de senaste dagarna, igår satt jag tex och bölade vid bordet för att jag inte hade orkat plocka bort från diskbänken (jag hade ju "bara" skurat toaletten, dammsugit, hängt, vikt och tvättat två tvättar, börjat med maten, varit på praktik osv). Idag känner jag mig om än mer slut men kunde inte låta bli att baka en kaka och dammsuga alla lister vilket enbart resulterade i pinvärkar så nu sitter jag här och hoppas att det blir sista inlägget innan bebbsen vill titta ut för nu är jag nalta less och vill ha tillbaka både kropp och ork!=P

Någon annan som ska se Livet på BB nu;)? Jag längtar i sinne till förlossningen!!

Vad-sa-du-att-det-hette-nu-igen - SLEMPROPP var det ja?! Och idag gick den vilket får mig att förstå varför det kallas för just slempropp - huvva!
Annars är det frid och fröjd här hemma, jag vankar runt här hemma och varvar skolarbete med hushållssysslor. Dessutom har jag på allvar börjat tro att jag blivit återfödd som pingvin då höggravid har gett namnet en ny innebörd! Kursen jag håller på med är i princip avslutad och på Måndag ska jag göra lite uppgifter inför nästa kurs så vi får rå om vår lillbebbe i lugn och ro när den kommer. =)

Psst; Vi har köpt en jättefin kamin till vardagsrummet så jag hoppas installationen inte dröjer alltför länge - vi saknar värmen! =) Nu...hockey!

(Något oskarp skärpa)

Vaknade någongång inatt?! av Mollies krupphosta så efter de vanliga rutinerna (ut i kylan, mollipect och högt liggläge) somnade vi tillslut om igen. Den där falska kruppen börjar vara vardagsmat för oss, dock började hon väsa likt exorcisten inatt så tankarna flög iväg och jag började tänka på filmen paranomal activity där man blir besatt av demoner - tänk om Mollie blivit besatt? Jag låg på min vakt i rädsla för att hon skulle anfalla mig (Läs:demonen i henne skulle anfalla mig) men vaknade igen av att det var morgon och Mollies demon hade gett sig av puhh!!

What a night!=P

I Lördags lämnade vi Mollie hos farmor och smet sedan hem för att förebereda lite inför bebbens ankomst (ta in bebiskläderna, tvätta dem, hitta ett ställe för kläderna att förvaras på, bygga om i skåp, packa bb-väskan osv). Sedan piffade vi upp oss och begav oss mot den stora staden för en härlig middag på "Los Pepes"? eller vad den nu hette=P Vi brummade vidare mot söder för en härlig bowlingrunda innan det var dags att bege sig hemåt för skräckfilm och mys i soffan!=)

Eller....så var det så vi hade tänkt oss...

Istället...började jag kräkas där på aftonen vilket också höll i sig konstant de kommande 12 timmarna. Sammandragningarna var ett faktum och mitt i allt elände kom värkarna som ett brev på posten. Jag andades mellan varje kräkattack och klockade värkarna som kom med ungefär 1-3 minuters intervaller. Fredde satte i motorvärmaren i beredskap och kläderna till bebben låg blöta i maskinen, kameran var inte laddad, och jag ville absolut inte föda under de här omständigheterna men efter ca 2 h avtog värkarna för att sedan tillta mitt i natten. En timme senare hade värkarna avtagit liksom kräkattackerna och skurandet/saneringen här hemma påbörjades inför lillans hemkomst!

Nu mår alla bra igen och inte en värkkänning på långa vägar så bebbsen vill nog verkligen vara kvar där inne vilket jag hoppas eftersom jag står med skolarbete upp till öronen inför nästa kurs=)! (Sedan ska jag börja fundera på att packa BB-väskan också)