Tokiz

Igår ringde min älskade mamma och ville låna Mollie tills idag då även kusin Saga skulle sova där så sagt och gjort! Därför har jag fått rå om lillMärta alldeles för mig själv heyla daan vilket bäddade för en tripp till Ö-F på A-torp sedan en tripp hem för lite mammaslappande i soffan medan lillan sov, en barnvagnstripp och massor av mys och bus ;) Mollie hade dock abstinens efter lillasyster när de fick träffas och Märta har inte fått vara ifred en stund i afton då Mollie har gullat, busat & myst med sin "lillstrumpa" som hon så fint kallar henne=)!

Nu ska jag gå och mysa med pappan i huset innan John Blund kallar!


Sleep Tight!

Ja....jag njuter av mammaledigheten trots att jag häromdagen trodde att jag höll på att bli utbränd....

 - Fredde jag tror jag håller på att bli utbränd, kan man bli utbränd av att bara vara hemma med barnen?

Fredde: (som stiger upp kl 05.00 varje morgon för att hinna städa innan jobbet, sedan jobba 8 timmar och komma hem för att fortsätta med diverse have-to-do-stufs här hemma)
 
- Nej gumman jag tror faktiskt inte det!

Nähepp - då har jag väl bara ont i kroppen för att jag håller på att bli förkyld och tröttheten kan iofs bero på min bristande vana att ta mina medeciner mot både järnbrist och B-12 brist=P

Nåväl, för övrigt är jag uppe på benen igen efter tha knä-accident och umgås i vanlig ordning med mina nära och kära, här lite bilder frpn i Måndags när mina homies Vera och Sofia med sina små var här på middag...

Alla samlade, bustjejerna Mollie, Tindra, Penny - söta Lovis, trötta Märtis & sjuklingen Ziggy

    

Mitt vänstra (skadade) knä har sedan i Söndags lagt på sig en hel del (och då talar vi inte fett) så efter några samtal åkte jag idag in på akuten igen och möts direkt av en liten pluttig 1-åring som just gipsat sitt ben från topp till tå, en gammal tant som knappt fick åt sig andan och en kille som skurit av sig fingret. Men...där satt jag helt malplacerad med mitt falukorvsknä och väntade...och väntade...och väntade på att få komma in till ännu en ny läkare som hävdade att mitt knä var ordentligt svullet och ville tappa det på både vätska och blod för att lindra min värk men säg det till någon som är spruträdd - halååå!! Så jag åkte hem med mitt pulserande knä UTAN någon jäkla tappning och de rekomendationer jag fick: Knapra värktabletter, stabilisera knäet och belasta till smärtgräns tills återbesöket hos ortopeden den 5/9 - Great!

Bloggen ekar men här hemma är det fullt ös vill jag lova! ... Mollies trotsigheter ökar varje dag i grad och står hon inte naken på bron och morrar eller kastar ut alla sina dockor i hallen så klipper hon sönder någon viktig räkning eller två...bara för att "man vill som man vill!" enligt henne själv! Märta då...ja hon bara hänger med helt enkelt, har hon inte "gått in i väggen" med gåstolen eller sitter fast under bordet med sitt fordon så står hon inne i Mollies rum och garvar hysteriskt åt Mollies spexerier. Håret på ungen växer och växer (dvs där fram men vänd henne för guds skull inte om för där bak är det bara kalhygge!) Det är dessutom ett under att hon inte lider av vätskebrist så mycket som hon dreglar och tre eller fem ombuýten per dag är inte alls ovanligt! För övrigt njuter vi av tillvaron och stressar inte alls med någonting faktiskt, särskilt inte nu när jag lyckats vrida knäskålen ur led, pajat knät och klassas som invalid den närmsta tiden men...det kunde ha varit värre=)!

    

Sitter i soffan och funderar över alla måsten här hemma (vi ska trots allt flytta över ett rum till ett annat och spika ihop ett kök) samtidigt som någonting lockar mig inåt centrum för lite shopping till de små=). Annars är det bara frid och fröjd här hemma, Märta är deprimerad över klådan i tandköttet & Mollie joinar sina samåriga kompisar i den sk 3-årstrotsen då spotta på golvet, skrika fula ord som "dumbulle" och matvägra förekommer ungefär lika ofta som timslagen!

 

Efter att ha sprungit på Ikea(s lager) en halv dag och letat artikelnummer i sinne, stått i milslånga köer och jagat personal för att få reda på att hälften av varorna (som kvällen innan funnits i massor) är slut kom vi i Fredags hem "bara" ett kök, en garderobsserie, en barnmöbelgrupp och en stor malmbyrå rikare (förstås en massa tusenlappar fattigare!) Därför har vi spenderat dessa regniga dagar åt skruvande, skruvande och lite mer skruvande. Mollie går runt med sin "spikare" och hamrar på diverse saker till tonerna från hennes egen stämma "världens bästa tjej lalala", mamma försöker lösa rebusarna (byggbeskrivningarna) och pappa Fredde skruvar och bygger. Som igår kväll tex:
 
Jag: Men hur ska man göra nu då?
Fredde: Men läs i bruksanvisningen!
Jag: Jaha, nu förstår jag! (Börjar sätta ploppar och skruvar på diverse garderobsdelar)
Fredde: Men gumman du har ju satt pluggarna i fel hål!
Jag: Jaha, oj då! (Fredde gör om och gör rätt!)
Fredde: Du kan få bygga ihop den där lådan där borta!
Jag: Jamen självklart! (Sitter och stirrar på några delar och har absolut ingen aning om vad jag ska göra men gör ialla fall)
Fredde: Suckar...Gumman jag tror att du får gå och göra lite kaffe så fixar jag det här!

Vi har iaf inte separerat (än) vi har ju trots allt ett helt kök kvar men flickorna är roade iaf och sover otroligt gott om kvällarna trots allt bankande och skruvande!=)

Klockan sex imorse ringde väckarklockan (Läs:Märta vaknade) men att stiga upp i ottan under sommarlovet är ingenting för mig så vi låg och busade på till halv åtta då Mollie vaknade ;) Vi käkade lite frukost, jag sanerade huset, jagade bort dammråttor och eliminerade tvätthögen så nu ska vi bara slänga i oss lite lunch innan det är dags att sätta fläsket i dallring på discgolfbanan med halva tjocka. I afton blir det chill och grill i husevagnen med hela stora familjen innan vi ska stoppa ner oss i våra sovsäckar och tälta med barnen jag och syster yster :)

Redan då Mollie var fyra månader fick vi fram med saxen för att klippa luggen för första gången - Med Märta däremot kör vi en helt annan taktik=P

"Rak" lugg, sidbena eller mittbena...