Liten har blivit stor
Var tog tiden vägen? Det känns som att det var nyss jag vankade omkring med en mage större än vad min rygg orkade att bära, fötter tjocka som prinskorvar och ett humör värre än...okej det där humöret har det väl inte hänt så mycket med. I alla fall längtade jag så oerhört efter vår lilla skatt som då roade sig med att spela bongotrumma med mammas revben, gasa på urinblåsan och hålla mamma vaken om nätterna när hon dansade hula-hula i magen. Men nu då?
Liten har blivit "stor" och inte prioriterar hon att sitta i mammas knä framför att sitta "shäll" på en egen plats i soffan, varför somna i mammas famn när det är såå mycket roligare att själv få gå till sin säng och lägga sig och varför bli påklädd när man kan välja kläder och "klä på sig själv".
Vill du hålla mamma i handen?:
Nä, gå shhäll!
Ska mamma skära upp korven åt dig gumman?:
kan Shhäll!
Får mamma hjälpa dig med byxorna?
Neeej, min - kan shhäll!
Jag har tränat Mollie att säga sluta om det är någonting hon inte vill men det där har jag fått äta upp både en och två gåner:
Får mamma en puss?
Nä, suuuta mamma!
(Stupid me!)
Ja det är som en skräckblandad förtjusning, att dom har blivit så stora! ;)
"Syll dä shäll"! Så går det när man tränar dom små att bli självständiga... Kramar till alla från Momme
Men, uppdatering ;P
jag har meddelat Ida att vi inte kommer på lördag. Jag hörde av bea att du skulle jobba isället:) Hoppas allt är bra med er! Kramkram
så trevligt. Då kan vi slå våra kloka huvuden ihop & göra klart den sista uppgiften:) Hoppas du har en mysig helg & att det går bra på jobbet!
