Confession...

Min mor, som numer är barnvakt åt mig  (gräsänkan)och Mollie på aftnarna, höll på att få en blödgärning när jag framkallade en skrattattack genom en liten historia...
Ni vet ju vad man säger.."Var ting har sin historia" (eller något likande)...här kommer iaf historien om autografbollen:

Jo, det var en gång tre tjejer vid namn Frida, Liza och Amanda som gick inriktningen SPID på gymnasiet. De hade bestämt sig för att arbeta tillsammans med det slutgiltiga projektarbetet men viljorna var olika liksom förslagen på resmål. Ett resmål till ett varmare land var prio 1 eftersom att de alla tre behövde förbättra sin solbränna och shoppa billiga kläder från utlandet. De brainstormade med ideèr:

Någon: "Jamen vi åker till kina där har de billiga klockor!"

Någon annan: "Jamen Thailand då, då kan vi ju (säg att vi ska) studera Tsunamin och samtidigt sola och bada!"

En tredje: "Men Brasilien då, där har de just nu högsäsong men vad skulle man kunna ha för projket då?"

Läraren: "Tjejer, ni går ett idrottsprogram och därför ser vi helst att ni fördjupar er i någonting sonm har med er inriktning att göra!"...

Efter många om och men kom tjejerna fram till att de skulle åka till Spanien för där var det minsann finväder och dessutom låg landet nära till flera olika öar ifall de skulle passa på att ta sig en semestervecka i samband med projektresan.
Sagt och gjort. Trion begav sig till real Madrid för att spendera en hel vecka med Stadens damlag i fotboll. De möttes upp på flygplatsen av "the President", fick hänga med på alltifrån glassiga och pampiga hotellvistelser, en resa till Valencia, shopping i Madrid, en skymt av Fernando Torres, kraftiga drinkar på tränarnas efter-match-fester och mat i sinne. Självklart fanns kamera och anteckningsblock "alltid" nära till hands då tjejerna ju faktiskt hade ett syfte med resan (det var en projektresa). Likaså fanns där en tanke på hur de skulle framställa sitt arbete på projektutställningen när de kom tillbaks. DVS efter semesterveckan på Gran Canaria.
 De hade tagit med en foboll för att samla fotbollstjejernas autografer på som en rolig sak att visa upp när de kom tillbaka men i vimlet av semestrande, shoppande och paraply-drinks-drickande glömdes detta bort och med tillbaka till Sverige hade tjejerna en boll. Ja, bara en boll och utan autografer vilket inte gjorde denna boll särskilt märkvärdig längre.
Så...dessa tre supersmarta tjejer tog saken (bollen) i egna händer och gick runt i skolan för att be folk signera deras boll fast på Spanska såklart! Sedan skrev de dit några egna också för att fylla ut tomma luckor. Och det ska ni veta, de var inte dumma de här tjejerna för de kontrollerade verkligen att antalet fejkade autografer stämde överens med antalet fotbollspelare vilket skulle realisera verket. Sedan kollade de även upp att man skriver siffror likadant på både Svenska och Spanska och ser ni - det gör man! Därför stod bollen fint uppställd på visningsbordet dagen till ära och folk förundrades över detta fina konstverk och över alla de autografer tjejerna hade samlat ihop (I Spanien)!


                                    

Snipp snapp snut - så var min trovärdighet i framtiden slut!




 




Kommentarer
Postat av: Mamma

Grattis gumman, du gjorde det!!! Starkt av dig, nu kommer du att sova mycket bättre. Till alla som läser det här vill jag berätta nå´t annat som nästan ingen vet om Frida: Hon är superduktig på att laga mat!!! Tack för den godast VB-paj vi nånsin ätit!!! Kram till er alla, Momme

2010-05-20 @ 08:46:04
Postat av: Amanda

Haha!! Vilken historia:) De var tider det;)

2010-05-20 @ 23:29:36
Postat av: johanna

skola hinner vi göra nästa vecka & förhoppningsvis är det inte lika bra väder då så att det inte känns skamligt att vara inne framför datorn istället för ute & glassa;P Njut av helgen & att fredde är hemma:) Stora kramar!

2010-05-21 @ 22:14:34
URL: http://johannafo.blogg.se/
Postat av: Bea

Spinner vidare på Fridas mammas kommentar: Och duktig på att baka också ;) Kram

2010-05-24 @ 12:00:10
URL: http://beeatriice.blogg.se/
Postat av: Ann-Lou (Icaks mamma, även lite halvmommo el.?)

Hejs svejs.

Nu var det länge sedan jag var in på din underbart härliga blogg. Tänk att det visste jag inte om din resa och jag som trodde att jag visste allt. Mycket skönt skrivet, du har verkligen en författarådra. Så om det inte blir förskollärare/polis kan du alltid satsa på skrivandet. Tills vi ses massor med kramar till er alla Ann-Lou (som verkligen vill...)

2010-06-09 @ 15:36:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0