Tokiz

Fredde kommer hem idag efter en arbetsvecka i Umeå vilket ska bli såå skönt! Inte för att det är mycket med både ett hushåll, skolarbete, Molliebusande, barnvaktsordnande eller snöskottande utan..för att jag är såå förbaskat mörkrädd!!

Måndag kväll:

Jag låg i soffan och såg TV men hasade mig tillslut isäng vid 22-tiden. Jag hade förberett sovrummet innan genom att öppna dörren och tända lampan i taket så att jag skulle ha fri sikt och framfart när jag skulle skutta i sängen.
Efter kvällstoaletten smyger jag in i sovrummet, släcker lampan och tar fart och skuttar ner i sängen. Jag  skyndar mig ner under täcket och kikar mig om i rummet - ingen där! Jag ligger länge och försöker se om det står någon bakom dörren vilket jag naturligtvis borde ha kollat innan (amatör) men....sedan blickar jag ut genom fönstret och fäster blicken på någonting som ser ut att vara någon slags varelse som sitter i trädet utanför. Jag tittar bort för att sedan dra blicken till trädet igen och då...varelsen sitter och stirrar rakt på mig! Jag är för rädd för att stiga ur sängen och rulla ned rullgardinen (ni vet monsterhanden som tar tag i foten när man sätter ned den på golvet) och jag kan inte blunda ifall den där varelsen kommer på att den ska krossa rutan och anfalla mig! istället hasar jag mig sakta över till andra sidan sängen och tar ett skutt ut på golvet och ut ur rummet (pust, han fick mig inte denna gång iaf). Jag går in och hämtar försiktigt Mollie som jag lägger på sidan närmast dörren. 
 - sådär, nu kan jag fokusera på varelsen utanför fönstret medan Mollie håller undan spöket bakom dörren (ingen ger sig väl på ett barn). 
Jag lyckades till sist somna och när jag vaknade på morgonen och tittade ut genom fönstret så var varelsen borta...endast en gren med en stor snöklump lämnade den kvar efter sig!